Forntida Egypten
Den forntida Egypten är uppdelad i 4 olika perioder, Gamla, Mellersta, Nya riket och Sentiden. Mellan dessa perioder fanns också mellanperioder där lokala härskare försökte ta över de områden de egentligen skulle styra åt kungen av Egypten vilket en del härskare också lyckades med eftersom kungarna var svaga i dessa perioder.
Ibland lyckades t.o.m främmande folk erövra Egypten, en egyptisk skrivare beskrev den Andra mellanperioden så här:
”Jag vet inte varför, men erövrare från öster har marscherat in i vårt land, säkra på seger.
Utan ett svärdshugg tog de med lätthet vår land, brände våra städer och rev våra tempel.
De behandlade folket illa. Några dödades och andra såldes som slavar.”
En av dessa härskare, Akhenaton förändrade det religiösa systemet.
Han ansåg att istället för att dyrka flera olika gudar så skulle man endast dyrka en gud, denna gud kallades Aton.
Efter han dog gick man dock tillbaka till det gamla systemet och började ännu en gång att dyrka flera gudar.

Staty av Akhenaton
Det egyptiska samhället
Det egyptiska styret i samhället var indelat i olika nivåer, högst upp fanns gudarna, under dom kungen/faraonen, sen präster osv och längst ner slavar.
Egypterna använde sig av hieroglyfer som sin skrift, det tog nästan 1500 år innan någon kunde tyda hieroglyfer. Det var en fransk vetenskapsman vid namnet Jean-Francois Champollion som ägnade nästan hela sitt liv för att lista ut hur man tydde hieroglyfer innan han tillslut fick sitt första genombrott. År 1822 när han studerade Rosettastenen. Denna sten hade inristningar med hieroglyfer, demotiska och grekiska. Champollion kunde läsa grekiska och kunde på så sätt översätta de andra 2 skrift typerna.
Faraon var den som styrde landet. En stark farao kunde förändra landets styre och religion medan en svag farao inte hade någon verklig makt, istället var det storvisiren som styrde.
När faraonerna dog begravdes de i stora gravar, antagligen i pyramider eller i klippgravar som hade huggits ut i öknen för att vara svåra att upptäcka. Anledningen till varför de bygge så stora gravar som var svåra att ta sig in i var för att en död farao måste begravas med allt som behövdes för att även kunna leva flott i efterlivet, dessa gravar var därför fulla med värdefulla föremål. Trots att de gjorde det svårt att hitta dessa gravar har de flesta blivit plundrade, det finns bara 1 grav som arkeologerna har funnit orörd och det var Tutankhamuns grav.
Det var svårt att byta plats i denna listan eftersom barnen förväntades att följa föräldrarnas spår och på så sätt fortsätta på samma nivå.
Man ansåg att kvinnor och män var likvärda på denna tid, men de ansåg också att det fanns jobb som bara kvinnor kunde utföra och tvärtom och därför var en del jobb förbjudna beroende på vilket kön man var.
En kvinna kunde vara drottning men det var nästan otänkbart för en kvinna att bli farao. Genom den forntida Egyptens tid har det endast funnits ett få antal kvinnliga faraoner varav en av dom var Hatschepsut, hon uppförde sig dock som om hon var en man, klädde sig i en mans kläder. Hon sa också att hennes far hade utsett henne till tronföljare och att gudarna hade bekräftat detta.
Hatschepsut lät under hennes regerings tid bygga ett dödstempel till sin egen ära vid Der el-Bahri. Tjugo år senare kom hennes styvson Thutmosis III till makten och förstörde templet samt alla andra av minnen från hennes regeringstid.
De flesta arbetare i Egypten hade flera olika arbeten.
Ett visst antal dagar om året var de tvungna att utföra arbeten åt faraon, detta kallades för att göra dagsverken. En del människor hade dock endast ett yrke, som t.ex krukmakare eller vävare.
Ett av yrkerna som oftast hade flera arbeten var skrivare. De var oftast både präster och faraos tjänstemän eftersom att båda uppgifterna innebar att man arbetade för farao. En person som var hög präst var också en hög tjänsteman och styrde över en stad eller en region.
Redan på denna tiden fanns det särskilda tjänstemän för varje område av livet, tex arkitekter, ingenjörer och hantverkare. De som hade de mest krävande jobben var bönderna eftersom det var dem som fick släpa stenblock och gräva diken.
Man kan tro att det fanns mycket slavar på denna tiden men så var det faktiskt inte, det var bönderna som gjorde det jobbiga istället. Tjänstemän var också de som samlade in och delade ut mat, de hade också ansvar för ölbryggning och vinframställning.
De jobbade också i de kungliga verkstäderna där allt som behövdes till palatset gjordes, allt från mattor till smycken. Tjänstemännen var också de som övervakade marknaderna och bestämde priser på varorna, redan så tidigt som 2500 f.Kr. fanns det en poliskår.
Anledning till hur de svåraste byggnadsprojekten kunde utföras var tack vare väldigt bra organisation.
De slavar som levde i Egypten på denna tiden kunde behandlas väldigt illa, de kunde bli slagna, bli utan mat och bli illa behandlade på andra sätt. Det fanns dock också slavar som blev behandlade som familjemedlemmar, de fick arbeta hårt men bemöttes rättvist. Det fanns t.o.m barnlösa par som frigav familjeslavar och adopterade dom och sedan låta sin dotter gifta sig med honom. På så sätt kunde slavar avancera i samhället.
De personer som begick allvarliga brott fick ofta tvångsarbeta på faraos mark eller i gruvorna, detta kunde också betyda att brottslingens fru och barn också tvingades arbeta. Straffet kunde också gå i arv, vilket betydde att barnen fick fortsätta med straffet efter brottslingens död.
Religion
Egyptier som de flesta andra folken på denna tiden trodde på flera olika gudar och att dessa gudar styrde allting. Egyptierna bar amuletter och offrade till gudarna för att gudarna skulle hjälpa dom att få ett lyckligt liv och ett liv efter döden.