Fram till år 1863 var Mönsterås en lydköping under Kalmar. Storgatans norra och södra infarter hade då tullstationer som inkasserade tull från alla som passerade. Pengarna gick under tiden Mönsterås var lydköping till köpmän i Kalmar vilket var en relativt viktig inkomst för dem. Den norra tullporten var placerad omkring vid nuvarande vävboden. Den södra porten var placerad vid milstenen utanför Pizzeria Rhodos.
Vid tullstationerna var det ofta bråk, särskilt vid den södra, vid Domus. Bråken handlade mest om att bönder som kommit långt inifrån Småland blev utestängda om de kom det minsta försent till porten. Tullvakterna var väldigt noga med att stänga portarna exakt. Bönderna var tvungna att ligga utanför och vänta tills nästa morgon då de öppnades igen.

Bönderna började sedan att försöka smita in när portarna var stängda och därför skickade tulltjänstemännen ut extra personal för att fånga upp bönderna redan på vägarna innan de kommit fram så att de ej kunde smita in. Nu klagade bönderna på att de var tvungna att både betala tull på vägarna och vid tullportarna. Om detta var det ofta rättegångar.

En tredje tullport fanns vid "gubben och kärringen" (två holmar utanför hamnen där dagens järnväg går) där man tog tull på fartyg.

Längs med de norra delarna av Storgatan på 1700 - 1800 talet låg det en stor mängd olika handels- och marknadsbodar, hela 108 st. Dessa bodar sålde allt man kunde tänka sig behöva, även saker som man egentligen inte fick köpa som t.ex. brännvin.
De flesta handels- och marknadsbodarna ägdes av köpmän från Kalmar. All vinst som bodarna fick in gick således till Kalmar.

Under den senare delen av 1800 talet revs många av dessa bodar - främst för att man ville få plats åt nya riktiga byggnader, men också för att man trodde att bodarna var gömslen för zigenare, tattare och brottslingar.

Man hade också misstankar om att man från marknadsbodarna sålde hembränt brännvin.

Alla marknadsbodar revs dock inte utan flyttades till andra ställen. Bl.a. är lokalerna där affärerna "Byxshop" och "Fruktan" gamla marknadsbodar.

På 1870 talet klagade man över de marknadsbodar som gick ända fram till "Modéerska huset" att de störde och skymde utsikten för husägare på torget. Detta ledde till att sex bodar revs och flyttades norr och söderut. Man fick då en ny öppning in till torget.

Mönsterås torg, eller Landtorget, Kyrkbacken, Marknadsplatsen, Mönsterås gamla torg, Klockarebacken, och Stortorget som det också kan kallas härstammar från 1600 talet då det uppfördes av köpmän från Kalmar efter att Mönsterås blivit totalt nedbränt så när som på stenkyrkan. Torget uppfördes samtidigt som Mönsterås blev lydköping.

På det nuvarande torget har man sedan 1600 talet haft marknader. Innan dess så skedde all marknadshandel på "Sjötorget" som låg nere vid vattenlinjen som förr gick mycket högre, ändå upp till husen längs Storgatan.

Man tror att man där har haft marknader sedan 1300 –1400 tal.

Förr var det mycket vanligt att all marknad och handel skedde nere i hamnarna i smyg för undkomma tull och sälja mer eller mindre olagliga varor. När Gustav Vasa kom till makten gjorde han allt för att stoppa dessa marknader, detta för att man inte kunde bevaka och få tull på det som såldes.

Grusbeläggningen på Torget är bland den enda i sitt slag i hela Sverige.

Om denna grusbeläggnings vara eller icke vara råder det nu konflikter om i kommunen. De som bor runt torget klagar bl.a. på att damm som rivs upp av bilarna smutsar ner fönsterrutor.

Förr i tiden använde man salt för att hindra dammet.

Torget har alltid varit den allmänna samlingsplatsen och nöjesplatsen i Mönsterås där barn förr spelade boll med hemmagjorda bollar fyllda av kork och vuxna spelade krocket.

Den gröna pumpen som härstammar från 1870 talet på torget har två vattenuttag, ett lägre ner för spann, och ett högre upp för att passa till vattenpåfyllning av den gamla brandsprutan. Vid brunnen samlades förr också människor för att prata i samband med att de hämtade vatten.

I samma byggnad som den nuvarande "U-Boden" ligger, låg det förr en frisersalong. Det har också tidigare varit en försäljningslokal för kött.

På torget har Mönsterås äldsta skola och fattighus en gång funnits.

Där det idag ligger en tygaffär på torget låg förr Metodistkyrkan.

Där "Lilla Bageriet" ligger idag på torget, låg tidigare två gavelhus.

De människor som bodde eller verkade på torget var till största del hantverkare, lärlingar och gesäller. När dessa var lediga på kvällarna var det ofta bråk och slagsmål mellan dem med sina egna hantverkar verktyg. Dessa slagsmål tillhörde Mönsteråsarnas lördagsnöje, antingen att titta på eller rentav att vara med själva.

Vår huvudgata Storgatan har funnits sedan medeltiden och har alltid varit huvudgatan för Mönsterås köping. Den köping som fanns på 1800 talet var dock ej lika stor som den vi har idag.

Det äldsta huset längs Storgatan är det "Modeérska huset" vid norra Storgatan. Huset har funnits på sin plats sedan i slutet på 1700 talet. Lägg in bild!!

I de norra delarna av Mönsterås köping (Storgatan) var det de rikare människorna somc bodde. Man kallade t.o.m. området i folkmun för "Östermalm"

De mer enkla och fattiga arbetarna bodde i de södra delarna och på Sjögatan. På detta sätt var Mönsterås "uppdelat" relativt länge.

Hur det var och hur det såg ut i Mönsterås i början på 1800 talet vet man ganska mycket om tack vare två tyska resenärer.

Enligt deras anteckningar gav Mönsteråsarna en bild av att vara allvarliga och trotsiga.

En återkommande detalj från många genomresande var det att de tyckte att kvinnorna var mycket vackra och välklädda. En märklig sak som resenärerna noterat var den att männen gick i blåa byxor av dräll medan man i övriga Sverige hade knäbyxor. En förklaring till detta tordes vara det att många var fiskare, sjömän en del soldater.

Kvinnorna hade nätta kjolar och håret i en bulle med en hätta över. En annan märklig sak enligt resenärerna var det att kvinnorna bar allting på huvudet, precis som i Afrika.

Resenärerna beskriver husen som mycket vackra. De blev också mycket imponerade av att husen hade vackra trädgårdar vilket inte var så vanligt i Sverige på den här tiden. De blev också mycket imponerade av vår kyrka.

En dansk genomresande resenär nämner också detaljen om kvinnornas vackra utseende (blonda, blåögda, ädla, vacker hållning).

Dansken nämner också det att Mönsterås gator var mycket renliga, att husen var rödmålade och en del med också två våningar.

En annan ovanlig sak var den att husen hade gardiner och blommor i fönstren, vilket inte var så vanligt.

En stor Mönsteråskännare var Eric Nelsson som i sina memoarer skriver att under hans barndom kunde man inte ens som barn gå vardagsklädd på Storgatan utan var tvungen att vara finklädd. På Sjögatan kunde man dock ha vilka kläder man ville. Detta tydde på att Mönsterås var blomstrande i början på 1800 talet.

En annan bild ger dock senare Boberg som berättade om att när landsbygdsborna skulle gå och handla gick de barfota med skorna på en käpp. Detta för att de inte ville slita ner sina skor. När de väl kommit till Storgatan tog de på sig sina skor.

På 1700 talet fanns inte Sjögatan utan hamnen gick ända till husen längs med Storgatan.

Då fanns det bara en nedfart från Storgatan till hamnen vilken var "Trädgårdsgatan". Varken "Repslagargatan" eller "Sjögatan" fanns inte förrän då hamnen växt igen och man muddrade. Muddermassorna användes senare till att bygga "Sjögatan" på.

Efter att "Sjögatan" byggts byggde man också alla de andra tvärgatorna som finns längs med Storgatan. "Repslagargatan" kom dock senare.

Vid "Trädgårdsgatan" låg de absolut vackraste trädgårdarna, som t.ex. "Cedegrenska trädgården" i engelsk stil. Av denna trädgård finns det även idag kvar vissa spår i forma av träd och växter. Också vid "Harryssons" idag ligger låg också en mycket vacker trädgård. Byggnaden där "Harryssons" ligger har varit ett danskt vicekonsulat. Detta berodde på att många danskar som kom med handelsfartyg till Mönsterås kanske behövde hjälp med olika saker.

Detta kvarter ägdes förr av kyrkan som hyrde husen till kaniker – hjälppräster som kunde sättas in om kyrkoherden var sjuk eller dålig vid predikan. Området kan också ha används som någon typ av kyrkogård.

Restaurangen "Hvita Hästen" består egentligen av två hus, det som är närmast kyrkan var det gamla gästgiveriet och det andra huset var ett hotell, men hotellet låg inte där från början utan det låg där "Patriks Herrmode" vilket var det äldsta hotellet i Mönsterås. På nedervåningen låg en brännvinskrog vid namn Tumkrogen. På övervåningen låg ett fint hotell där köpingens invånare kunde hyra in sig för kalas och olika typer av fester.
På "Hvita Hästen" kunde man köpa brännvin, öl och svagdricka som kom från Mönsterås bryggeri.

Detta flyttades senare till gästgiveriet och slog ihop de två byggnaderna till "Hvita Hästen"

På Storgatan sprang det förr i tiden runt fria grisar. En mängd grisar blev en gång rivna av fem vargar som sprang lösa på Storgatan. En vargjägare anlitade för att döda vargarna.

Där församlingshemmet idag ligger fanns det förr en stallänga där man kunde ha hästar. Det fanns också rum för kuskar. Denna brann dock ner.

Det första biblioteket i Mönsterås var i kyrkans sakristia där man endast hade en bokhylla med ett 100 tal olika böcker. Denna bokhylla finns än idag kvar och är komplett med både böcker och lånejournal vilket är relativt ovanligt i Sverige.

Att låna böcker kostade då 4 öre per vecka vilket måste ha varit relativt dyrt på den tiden. Biblioteket flyttades senare till nuvarande Walls färg där man förutom att låna böcker kunde ta sig en fika. Detta bibliotek flyttades också senare till det nuvarande polishuset för att år 1940 flyttas till dess nuvarande lokaler i det gamla Tingshuset.Där har biblioteket funnits i ett 20 tal år.

En av de allra första skolorna i Mönsterås tror man låg i nuvarande Walls färg lokaler som var en privatskola som drevs av en krympling.

Lokalerna där idag Jehovas Vittnen håller till var från början en sjukstuga liksom det nuvarande polishuset som både varit sjukstuga, kommunhus och nu Polishus.

Det nuvarande Nelssons bageri låg från början i de lokaler med dekalen "Thegerströms" bredvid djuraffären.

Copyright © Grupp 2 2000